Vernöst?!

Igår var det så dags för inskolning för dottern. Tre dagar på skolan tillsammans med blivande klasskamrater och fröknar. Fröken Maggan och Fröken Anders. Oj vad hon har längtat. Oj vad jag har haft svårt att fatta att det är dags. Oj vad jag fortfarande har svårt att fatta. Hon börjar skolan till hösten! Sonen som är fem år äldre började för inte alls länge sen. Känns det som.

Nåja, igår var det dags. Och efter en liten morgondust om kläder så enades vi till slut. Och ryggsäcken packades. Med regnkläder. Ifallatt.

Och när vi ätit frukost så sa dottern "Mamma, jag är lite vernös..."

Men det kan jag lova att det märktes då rakt inte alls på skolan. Inga problem alls. Hur kul som helst. Det kan ha att göra med att Fröken Maggan och Fröken Anders hade den synnerligen goda smaken att för nån vecka sen ta med sig två blivande klasskamrater och besöka dottern på hennes dagis. Oj vad hon har pratat om Nova och Zacharias sen de var på dagis. Och gissa om Nova och min lilla Loppa fann varandra igår. De var oskiljaktliga och gick och höll varandra i hand under hela inskolningen. Sånt värmer ett mammahjärta.

Och imorse värmdes det igen. När en otålig liten Loppa frågade om hon fick gå ut och sätta sig och vänta i bilen tills det var dags att köra. Typ tio minuter innan det var dags.

Jag anar att någon kommer att önska att sommaren går snabbt.